Harlem - en magisk del av Manhattan!

Red Rooster, Harlem Tavern, Cecil, Chocolat – ställena i Harlem blir bara fler och fler och för varje dag som går händer det något nytt i Manhattans mest genuina stadsdel.

Följ med på en resa till ”vårt” New York!

Det är brunchdags och de flesta bord på The Harlem Tavern är upptagna, jazzbandet spelar och solen gör att många väljer att sitta inomhus. Vi har precis satt oss ned, beställt pannkakor respektive gryta på kattfisk, Southern Style förstås! Några bord bortom oss sitter en ungt vitt par i trettioårsåldern med ett litet barn, lite längre bort syns några eleganta, svarta damer i 70-årsåldern och bakom oss två tatuerade killar i hoodies och kepsar. Ännu längre bort ett vitt par i 50-årsåldern.

Så kommer det in ett större sällskap och sätter sig på vår andra sida, svarta män och kvinnor i 35-årsåldern. Männen sätter sig på ena sidan, kvinnorna på den andra. De hälsar och det är uppenbart att alla inte känner varandra. Nyfikna kan vi inte låta bli att lyssna när en man börjar prata. Det visar sig (tror vi i alla fall) att de gått på en gemensam (eller individuell) partterapi hos mannen i mitten. Nu samlas de för en avslutning. Alla par får presenteras sig och berätta hur länge de varit ihop, efter varje presentation applåderas det enligt typiskt amerikanskt manér.

Det är helt enkelt en typisk söndagsförmiddag i Harlem.

”Harlem är New York som det var en gång i tiden, innan staden togs över av affärskedjor och storskalig turism”, säger en del Harlembor. Och lite är det så faktiskt. För den blandningen av människor med olika etniska bakgrund, ålder, inkomst och jobb möter man nog ingen annanstans i New York idag.

 I slutet av 1920-talet var Harlem det allra coolaste New York hade. Vita Greenwich Village-bor vallfärdade till klubbar och krogar, bohemer, musiker och konstnärer hängde på barerna. Det är ännu en bra bit kvar till en upprepning av det som kom att kallas Harlem Renaissance, men faktum är att Harlem bara blir bättre och bättre. Nya caféer, barer och restauranger öppnas, utomhusmarknaderna blir fler och området blir stadigt säkrare och trevligare. Folk tycker dessutom att det är kul att det kommer nya besökare: allt andas en slags pionjäranda.

Skillnaden är enorm mot det så omtalade Williamsburg i Brooklyn där hipsterturisterna är fler än de boende och människorna känns som vore de klonade: snubbarna i skägg och lattemammorna är så många – och så lika – att det snudd på blir komiskt ibland

Harlem är ”äldre” än Williamsburg, här behöver inte den som är över femtio känna att det är konstigt att gå ut en sen kväll. Och även om utbudet förstås inte alls lika stort som i Williamsburg (eller i East Village) börjar det hända saker.

Vårt kvarter ligger på många sätt i brytningspunkten mellan de olika delarna av Harlem. Går du österut, upp mot tunnelbanenedgången på 147e och Saint Nicholas Avenue, passerar du många av områdets finaste hus. Här bor etablerade svarta familjer, liksom en hel del författare och musiker. Fortsätter man ännu längre norrut och österut, mot 140e gatan och Fredrik Douglas Avenue, kommer man till central Harlem. Här kan det ibland kännas lite ödsligt på de stora avenyerna. De stora hyreshusen känns inte helt inbjudande, men fortsätter man förbi dessa så kommer man till några av Harlems allra finaste byggnader, bland annat den vackra Strivers Row där alla familjer på 1800-talet hade ett eget stall för sin hästdroska (idag är det garaget för den egna bilen). Här bodde en gång i tiden tyskar som på sina dörrar skrev ”Inga judar, inga hundar”. Idag är Strivers row framför allt en plats för framgångsrika svarta politiker, jurister, artister och mediekändisar.

På vår sida är husen lite enklare. Här finns också en del hus med hyreslägenheter. Kanske skulle man kalla de som bor här för strävsam arbetarklass. På morgonen passerar pappor och mammor med propert klädda skolbarn utanför vårt köksfönster. Skolan ligger på andra sidan gatan och under terminerna stängs gatan helt av för trafik mellan 9 och 13 – då blir det en gata för lek! På eftermiddagarna står de klassiska gula bussarna parkerade snett över från oss.

Många av dem som bor här är latinamerikaner, andra svarta och rätt så många från helt olika delar av världen. Häromdagen kom två välskräddade män i 30-årsåldern som höll varandra i handen och bara en liten stund senare såg vi en fullt sminkad clown(!) som smet in i porten bredvid oss.

Vår närmaste granne är annars en haitisk kyrka. På söndagar och ibland också några gånger mitt i veckan är det mässa på kreol. Efteråt samlas uppklädda kyrkobesökare ute på gatan innan de går vidare, kanske mot den stora familjelunchen. Om du är nyfiken på hur en riktig gudstjänst kan vara i Harlem (och vill slippa andra turister) så passa på att vara med! De kommer garanterat att förklara allt och hjälpa till med översättningen till engelska.

Fortsätter du förbi vårt kvarter, ner till Broadway så är det som att ta ett kliv rakt in i Latinamerika. Spanskan dominerar helt, affärer, barer och restauranger lockar med Sopa de Mondongo (soppa på komage) som den bara kan lagas i Santo Domingo (och i Harlem!) och alla matvaruaffärer verkar ägas av mexikaner (och maten kostar inte mycket mer än i Mexiko). Här är tempot mer latinskt och högre. Snabb kommers, mycket folk i rörelse, food trucks på kvällarna och många billighetsaffärer.

Allt det är är det som vi tycker utmärker Harlem. En stadsdel där man på några kvarter reser mellan olika världar, där människor är vänliga och entusiastiska, där känslan är att det går framåt och livet blir bättre, trots den ekonomiska krisen vars skugga fortfarande hänger över USA.

Det fascinerande med denna värld är samtidigt att den är så nära resten av Manhattan. Femton minuter med tunnelbanans expresståg från 145e gatan tar dig till Macy’s och ytterligare fem minuter och du är nere i Meatpacking district. Den som vill sträcka på benen tar en promenad på drygt 20 minuter till Central Parks nordöstra hörn och därifrån fortsätter man av bara farten till Guggenheim på västsidan för att kolla in den senaste utställningen.

Den stadsdel i New York som nog kan sägas ligga närmast Harlem är Upper East side, och det är svårt att tänka sig en större kontrast, inte minst ekonomiskt på bara femtio kvarters avstånd. Och visst är klyftorna enorma, men som besökare har du chansen att kunna röra dig mellan dessa olika världen. Med kassen från Dolce & Gabanna i handen är det bara att vända ”hemåt”, ta en drink på Marcus Samuelssons hyllade krog Red Rooster och sedan, kanske med Rappers Delight av Sugar Hill Gang i hörlurarna, ta de sista kvarteren hem i ett enda, flygande svep.

Två nya badrum klara!

Arbetet med huset har nu tagit ett rejält kliv framåt. Alla väggar, golv och tak är klara. Två nya badrum är byggda och mycket annat har kommit på plats.

Så här ser det ut – och det här är på gång! 

Huset består av tre våningsplan plus källare, dessutom finns det en liten bakgård som man kan grilla på. En grill och trädgårdsmöbler är precis inköpta, bild kommer snart! 
I mitten av huset finns trappan. Den leder upp till våningsplanen och delar därmed upp varje våningsplan i en höger - respektive vänstersida. Ett av våra projekt är att få upp bort den vita färgen i trappan och återställa den till den ursprungliga bruna färgen som är så typisk för husen i Harlem.

Det översta våningsplanet har två nya badrum precis blivit klara! Dessa når man från trapphuset där lite småsaker återstod när den här bilden togs.

Och inuti ser badrummen ut så här:

Och så här:

Det känns som det hänt en del sedan bygget inleddes för några månader sedan.

På samma våning finns också två mindre sovrum till höger (mot gården) och ett större rum som man kan välja att ha som sov- eller vardagsrum på vänster sida (mot gatan). Sovrummet mot gatan på denna våning är helt klart. Väggar och tak är nymålade och under den bruna heltäckningsmattan låg ett fint trägolv. Känslan av rymd är härlig, här finns en dubbelsäng (king size) och rejält med utrymme. En av våra ambitioner är att så småningom få igång den vackra, öppna spisen som finns i rummet.

De två små sovrummen är även de klara (se bilden nedan). Precis som övriga rum har de fina trägolv. I dessa rum finns det plats för en dubbelsäng (queen size) och ett bord. Till rummen hör stora garderober. Utanför de båda rummen finns ett tak där vi längre fram planerar att bygga en terrass – då är det bara att sätta sig i morgonsolen!

Det mellersta våningsplanet består av två större rum, ett mot gatan samt ett åt gården till. Båda rummen är klara. 

I rummet mot gatan är väggar och tak är målade och under den bruna heltäckningsmattan hittade vi ett vackert parkettgolv! Här finns förutom en dubbelsäng (queen size) även en extrasäng (twin size) som ersätter soffan på bilden. Soffan står numera på bottenvåningen. I rummet finns även ett skrivbord och en fåtölj. Till rummet hör en stor garderob.

Rummet mot gården är också det klart. Det har samma fina parkettgolv som det andra rummet. Här finns en dubbelsäng (king size) och en något kortare säng som på dagen blir en perfekt soffa där man kan krypa upp och läsa. 

I anslutning till sovrummet finns ett badrum ...

.... liksom ett lite enklare kök som vi kommer att uppdatera vad tiden lider. Just nu är det tömt i väntan på att snickarna ska komma. 

Bottenvåningen har ett större kök mot gatan som alla kan använda. Här har vi rivit en vägg för att släppa in mer ljus... 

...och då blev det så här

 Till vänster om trappen finns ett större vardagsrum/bibliotek/mötesrum som är tänkt att kunna användas av alla i huset när inte någon bor där – tanken är att bara låta någon bo där om det av en eller annan anledning finns särskilda behov eller då vi själva vill ha någonstans att sova.  Här kan man hänga efter långa shopping- eller museidagar, äta middagar med 10-15 personer eller ha seminarier och möten. Under våren/sommaren kommer vi att köpa in lite nya möbler till rummet.

I anslutning till vardagsrummet finns ett mindre sovrum med utsikt mot gården. 

Från vardagsrummet når man också ett stort badrum.  Badrummet bygger de på som bäst just nu. Därför har vi inga bilder därifrån än.

Även källarplanet har fått en ansiktslyftning. Väggarna har målats vita och gammalt bråte slängts ut. Här finns en tvättstuga och en extra toalett. Från källaren kan man gå ut till vår stora gård som vi kommer att göra i ordning – så snart våren kommer till Harlem!

Vill du hyra av oss? Under vårhelgerna är huset rätt fullt, men i sommar finns det lediga veckor om du är sugen på att besöka New York! Kontakta oss på sugarhillsweden@gmail.com för mer information om pris och tillgänglighet.

”Take the A Train to Sugar Hill”

Det är tidig lördagskväll i New York. Vi har varit runt på stan sedan lunch, sett en rolig utställning på MoMa, tjuvlyssnat på bordsgrannar under brunchen på Harlem Tavern, gått i härlig försommarsol och sedan fått rusa in i portar och under tak när det plötsligt börjat regna. Nu äter vi en enkel, men god middag på Maritime Hotel nere i the Meatpacking district.

Härifrån 14e gatan till vårt hus är det svindlande dryga 130 kvarter, och visst låter det avlägset. För det är ju precis så många tänker, att Sugar Hill och Harlem ligger väldigt långt borta från allt i New York, nästan som på en annan planet.

Men så långt är det faktiskt inte. Att ta sig fram i New York kan gå väldigt fort, åtminstone om man väljer att färdas med tunnelbanan, för det var så de bohemer, aktivister och konstnärer gjorde som på 20- och början av 30-talet delade sin tid mellan Harlem och Greenwich Village, de då två mest dynamiska delarna i jättestaden New York.

Nu fylls perrongen upp med allt mer människor. Stämningen är trevlig och lite uppsluppen, ingenting av den aggressivitet som man så ofta känner i Stockholms tunnelbana. Många är turister, kanske har de gått the High Line, andra är på väg mot uptown för att träffa folk, eller kanske på väg hem.

Så rullar The A-train in. Det är trångt, men inte obehagligt. Vi lämnar 14e gatan, stannar vid tre stationer, åker förbi två och sedan tar tåget sats – och kör förbi 70 kvarter utan att stanna.

I ”Take the A-train to Sugar Hill” från 1941 sjunger Ella Fitzgerald:

You must take the "A" train

To go to Sugar Hill way up in Harlem

If you miss the "A" train

You'll find you've missed the quickest way to Harlem

Hurry, get on board, it's coming

Listen to those rails a-thrumming

All aboard, get on that "A" train

Soon you will be on Sugar Hill in Harlem

You must, you must take that "A" train

To go to Sugar Hill way up in Harlem

If you miss the "A" Train

You'll find you've missed the quickest way to get to Harlem

Oh hurry, well, get on board, it's coming

Can't you hear those rails a-thrumming?

All aboard that "A" train

Soon you'll be on Sugar Hill in Harlem

19 minuter senare stiger vi av på 145e gatan och går upp mot St Nicholas.

Ella Fizgerald hade rätt, Sugar Hill är inte särskilt långt borta.